I otakt.

Då var det dags igen. Vakna nätter med ögon som vägrar slutar sig. Vändande och vridande, för varm, för kall, rastlöshet och spring i benen. Sömnlöshet. Tidiga morgnar, sena kvällar. Mardrömmar och en rädsla att somna om igen.

Jag vet att det här kommer gå över precis som det alltid gör, men herregud vad jag längtar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0